Försvarskonferens 2020

Försvarskonferens 2020 avslutad

För åttonde året i rad genomfördes på måndagen Försvarskonferensen i Skaraborg, en konferens som i år var präglad av Covid-19. En webbsänd konferens som lockade många åhörare med ämnen som ett militärt försvar i tillväxt, totalförsvar och sjukvård i kris och krig. Du kan se hela konferensen i efterhand här!

Många intressanta ämnen och diskussioner avhandlades under en dag med ett stort deltagande online, med representanter från myndigheter, landsting/kommuner, regioner, näringsliv och politiker. Anders Danielsson, landshövding Västra Götalands län inledde med att förmedla sina tankar om länsstyrelsernas uppgift i totalförsvarsarbetet.
– Vi måste kunna ställa om från fred till höjd beredskap, det är vad det handlar om. Vad har vi för ledningssystem, vad ska länsstyrelsen göra, vad ska andra myndigheter göra i en sådan situation. Vi måste identifiera vilken infrastruktur som är särskilt viktig och hur sjukvården ska drivas.

Även Peter Hederstedt, chef för Västra militärregionen, pratade om vikten av samverkan när det gäller totalförsvar och inte minst att kunna sträcka ut handen till andra aktörer.
– Det är viktigt att vi kan jobba över gränserna. Annars kommer vi inte kunna lösa något vid höjd beredskap eller krig. I Skaraborg har vi många aktiva förband som tar stort ansvar och jobbar i rätt riktning. Det finns också utmaningar. Sveriges mest förbandstäta län har också många kritiska skyddsvärden, både hamnar, flygplatser och vägnät.

Försvarsmakten befinner sig i en tillväxtfas och nu är det dags att maximera effekten av det tillskott som komma skall, vilket också är en unik positiv utmaning. Det fokuserade arméchef Karl Engelbrektson på under sitt framträdande.
– Vi måste våga utmana. Vi ska dubbla arméns materieltillväxt under den här försvarsbeslutsperioden. Nu ska vi tillväxa i antal krigsförband.

Samma dag som konferensen gick av stapeln skickade regeringen ut ett pressmeddelande om föreslagna förstärkningar till Försvarsmaktens grundorganisation med etablerande av tre nya organisationsenheter. Med anledning av det ställdes frågan till arméchefen om hur det kommer vara möjligt att skapa nya regementen och även kunna bemanna dessa?
– Det är viktigt att vi har en tydlig målbild. Den återinförda plikten är en mycket väsentlig del i Försvarsmaktens personalförsörjning. Ett arbete vi kan utveckla ännu mer, sa arméchef Karl Engelbrektson.

Konferensen präglades naturligtvis av vårens arbete med Coronapandemin, på olika nivåer. Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen berättade om myndighetens arbete och erfarenheter från våren i ett pass ihop med Karl Chevalley, regional beredskapsöverläkare Västra Götalandsregionen och Henrik Lund, stabsläkare vid Insatsstaben. Hon poängterade att Sverige inte på något sätt är förbi pandemin men trots det kan vi lära oss under tiden.
– Vi har i det här arbetet upplevt en enorm drivkraft mot ett gemensamt mål. Ansvarsprincipen tolkades i dess bästa form i våras. Jag har inte upplevt någon statlig, regional eller lokal funktion som inte tog ett enormt ansvar under inledningsskedet av pandemin. Alla ville hjälpa till.

Även Karl Chevalley, regional beredskapsöverläkare Västra Götalandsregionen och Henrik Lund, stabsläkare vid Insatsstaben, Försvarsmaktens högkvarter, delgav sina erfarenheter och tankar om vad man i kommande arbete måste förbereda sig på.

– I en kris- eller katastrofsituation kan det vara många skadade och det kommer plötsligt, man måste vara beredd att prioritera om. Man kan förmodligen räkna med hjälp från andra, det är en övergående situation. Det kan vara fruktansvärt men samhället fungerar. Men vi måste planera för krigets krav med tusentals skadade. Då kan man inte räkna med hjälp utifrån. Det är det vi måste öva på, det är det här som är svårt, sade Karl Chevalley.

Som en uppföljning från förra årets konferens fanns utredare Åsa Kullgren på plats och pratade om det vidare arbete som har skett med utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap som hon är utredare för. Att öva och utbilda är något som kommer att vara med i utredningens slutbetänkande.
– Mer läkemedel och sjukvårdsmateriel behövs i Sverige. Tillgångar ska utnyttjas på ett effektivt sätt och de ska prioriteras för de med störst behov, sade Åsa Kullgren.

Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör, och Johan Ahlström, riskingenjör, båda från Västerås stad berättade om hur de på kommunal nivå jobbat med totalförsvarsplaneringen som också stärkte krishanteringsförmågan.
En nyligen genomförd övning gjorde att många i organisationen redan hade krishantering högt upp på agendan. I övningen hade frågor om samhällsviktig verksamhet lyfts, hur förskolor skulle hållas igång och hur personalplanering skulle ske. En stor lärdom från Västerås stad är att utbilda.
– Vi behöver funktionsutbilda, det är något som saknas på nationell nivå. Vi har inte de utbildningarna civilt. Vi kommer nu skapa funktionsutbildningar för funktionerna logistik, genomförande, analys och kommunikation, sade Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör Västerås stad.

Under eftermiddagen deltog samtliga riksdagspartiers försvarspolitiska talespersoner i ett panelsamtal gällande det kommande totalförsvarsbeslutet för 2021 – 2025 som väntas komma runt årsskiftet.

Den avslutande punkten på Försvarskonferensen höll Lena Hallin, chef Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Charlotte von Essen, biträdande säkerhetspolischef i. De gav en samstämmig bild av hur hotbilden mot Sverige har utvecklats och hur den pandemisituation vi har levt i sedan förra våren också påverkar det säkerhetspolitiska läget.
– Hotbilden mot Sverige har blivit bredare och alltmer komplex. Man verkar på fler arenor och det kan handla om fler samtida syften, sade Lena Hallin.

– Rådande situation förstärker de sårbarheter som redan finns i samhället. Vi kan se ännu mer av till exempel cyberspionage och desinformation. Det kommer ta lång tid innan vi har hela bilden av hur pandemin har påverkat oss men vi kan konstatera att de aktiviteter vi ser från främmande makt pågår i oförminskad styrka, sade Charlotte von Essen.

Bengt Alexandersson, ordförande i Försvarsmaktsråd Skaraborg avslutade konferensen med att tacka för de gångna åtta åren och lämna över ansvaret för kommande konferenser till Västra militärregionen.

Du kan se hela konferensen i efterhand här!

Underlag från talare:

C MRV Peter Hederstedt
Henrik Lund pdf
Karl Chevalley
Forsvarskonferens_2020_Vasteras_stad
Arméchef Karl Engelbrektson
Åsa Kullgren (kommer snart)

Försvarskonferens 2020

Program Försvarskonferens 2020

0900-0915 Välkommen till konferensen

0915-0945 Totalförsvars i Västra Götalands län: Lägesbild. Styrkor. Utmaningar och
erfarenheter.
Landshövding Anders Danielsson
Chefen för Västra militärregionen, överste Peter Hederstedt

0945-1015 Ett militärt försvar i tillväxt – erfarenheter, nya samarbetsbehov och metoder
Arméchef Karl Engelbrektson

1015-1030 Paus

1030-1130 Sjukvård i kris och krig – erfarenheter och lärdomar från coronapandemin
Taha Alexandersson, stf krisberedskapschef på Socialstyrelsen
Karl Chevalley, regional beredskapsöverläkare Västra Götalandsregionen
Henrik Lund, stabsläkare vid Insatsstaben, Försvarsmaktens Högkvarter

1130-1200 Lägesrapport från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap
Särskild utredare, Åsa Kullgren

1200-1240 Lunch

1240-1315 Så stärkte totalförsvarsplaneringen krishanteringsförmågan i Västerås stad under covid-19
Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör Västerås stad
Johan Ahlström, riskingenjör Västerås stad

1315-1415 Det kommande totalförsvarsbeslutet för 2021-2025 – vad är att vänta och vad ska vi planera för?
Alla riksdagspartiers försvarspolitiska talespersoner i panelsamtal

1415-1445 Paus

1445-1530 När Sverige krishanterar – vad gör främmande makt då? Lärdomar för totalförsvarsplaneringen från hanteringen av coronapandemin.
Chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Lena Hallin
Biträdande säkerhetspolischef Charlotte von Essen

1530-1600 Konferensen summeras och avslutas

Försvarskonferens 2020

Försvarskonferens 2020

Försvarskonferens 2020

Välkommen till Försvarskonferens 2020 – boka in årets totalförsvarskonferens! Anmäl dig här.

Årets konferens, den åttonde i ordningen, kommer genomföras digitalt den 12 oktober. För att kunna följa konferensen i sin helhet behöver ni anmäla er.  Det är begränsat med platser så boka in er plats snarast. Konferensen är gratis att ta del av men kräver anmälan för att kunna följa. Konferensen riktar sig till dig på kommunal, regional och nationell nivå som jobbar med totalförsvarsfrågor.

Programmet hittar du här.

b8dda3bb-f6d2-4f9e-be0c-a4ae8ac0f821
Moderator Annika Nordgren Christensen tillsammans med biträdande säkerhetspolischefen Charlotte von Essen och dåvarande chefen för Must, generalmajor Gunnar Karlsson under förra årets konferens.

Årets konferens är med andra ord särskilt relevant för dig som:

Arbetar med totalförsvarsplanering och förmågeutveckling – civilt som militärt – på lokal, regional eller nationell nivå.

Arbetar på strategisk nivå i en kommun eller ett län som direkt eller indirekt berörs av kommande försvarsinriktningsbeslut.

Arbetar med hälso- och sjukvård i kris och krig.

Anmäl dig nu!

Överste Bengt Alexandersson
Ordförande Försvarsmaktsråd Skaraborg

Livregementets husarer K 3, Skaraborgs regemente P 4, Trängregementet TrängR, Skaraborgs flygflottilj F 7, Markstridsskolan MSS, Skövde, Lidköping och Karlsborgs kommuner

Försvarskonferens 2019

Se Försvarskonferens 19 i efterhand

Försvarskonferens 2019

Totalförsvars i fokus för Försvarskonferensens sjunde upplaga

CP4_AL300 deltagare, 130 fler än förra året, samlades i Arena Skövde under måndagen och tisdagen för att fokusera på totalförsvaret när Försvarsmaktsråd Skaraborgs årliga Försvarskonferens gick av stapeln.

Det var en bred uppslutning av representanter från totalförsvarets intressenter som checkade in i Arena Skövde för två mycket intensiva, debattglada och faktaspäckade dagar.

Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), landsting/regioner och kommuner, länsstyrelser, räddningstjänster, frivilligorganisationer, näringsliv och politiker på alla nivåer – inte minst från försvarsutskottet – fanns där för att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Alla guidades med säker hand genom de många programpunkterna av moderatorn Annika Nordgren Christensen.

Måndagens huvudnummer hade sin grund i de pågående statliga utredningarna ”Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel” och ”Sjukvården i kris och krig”. När de av regeringen utsedda utredarna Elisabeth Nilsson och Åsa Kullgren hade presenterat sina arbeten vidtog en workshop där konferensdeltagarna delades upp i olika grupper med uppgiften att förse utredarna med nya uppslag och förslag.

Detta var långt ifrån det enda som avhandlades under den första konferensdagen, som inleddes med att generalmajor Gunnar Karlsson, chefen för Must, och biträdande säkerhetspolischefen Charlotte von Essen klev upp på scenen för att prata om gråzonsproblematik och förklara hur och varför olika verksamheter kan drabbas av angrepp.

– Gapet mellan hot och skydd ökar för närvarande, konstaterade Gunnar Karlsson, och fick medhåll av von Essen.

Både satte också fingret på den nya Säkerhetsskyddslag som trädde i kraft den första april och som ställer högre krav på såväl privata som offentliga organisationer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Utökade ekonomiska resurser har ännu inte tillförts för de nya kraven.

– Varför det är så är en politisk fråga och ska inte ställas till oss, kommenterade Must-chefen kort.

När det säkerhetspolitiska läget var avklarat riktades uppmärksamheten mot brigadgeneral Gabor Nagy, chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning, och Camilla Asp, avdelningschef på MSB.

Av deras anföranden framgick tydligt att det i dag är Försvarsmakten som måste luta sig mot de civila aktörerna och myndigheterna i totalförsvarsplaneringen. Men att även de civila myndigheterna befinner sig i en återuppbyggnadsfas vittnade bland andra Patrik Norling, tillförordnad försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Värmland.

– Länsstyrelsen är ju den högsta civila totalförsvarsmyndigheten. 1989 arbetade det 35 personer på vår försvarsenhet. 2009 var det bara 3 personer. I dag är det 12 och vi fortsätter att växa.

Innan måndagen var över hade generalmajor Michael Claesson, på hela 15 minuter som han själv uttryckte saken med glimten ögat, redogjort för hur Försvarsmakten ska växa sig allt starkare de kommande åren.

Under tisdagsförmiddagen hade, bland annat, brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, ställföreträdande arméchef, och överste Jonas Karlsson, chef för Hemvärnets stridsskola, tid på scenen.

– Om var och en på både den civila och den militära sidan börjar med att fundera på vad i deras verksamhet som måste fungera, vad som inte får fallera; om man börjar där och samtidigt samverkar med andra aktörer då har man en väldigt bra grund att stå på, sa Fredrik Ståhlberg.

– Frågar man allmänheten vilken uppgift som hemvärnet har så svarar nog de flesta släcka bränder, eller leta efter försvunna personer. Men hemvärnets viktigaste uppgifter är att skydda och bevaka, det är så att säga bottenplattan, så att marinen, flygvapnet och armén kan ägna sig åt sina huvuduppgifter. Detta hindrar ju inte att vi också ställer upp när civilsamhället verkligen behöver vår hjälp, sa Jonas Karlsson.

Brandkåren Norra Dalarnas brandchef och vice brandchef, Johan Szymanski och Peter Bäcke, delade med sig av sina erfarenheter från förra sommarens bränder vid Älvdalens skjutfält. Bränder som i många stycken bekämpades framgångsrikt med nya och innovativa metoder. Slutsatserna från släckningsarbetet kan också stå som modell för såväl de positiva inslagen som det som måste förbättras i det svenska totalförsvaret.

Ett framgångsrikt exempel på lyckad totalförsvarsplanering gavs därefter av Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör och säkerhetsskyddschef i Västerås stad.

Sista programpunkten på den sjunde Försvarskonferensen i Försvarsmaktsrådet Skaraborgs regi var en paneldebatt med ledamöter från Försvarsutskottet – en logisk slutpunkt med tanke på tanke på den slutrapport från Försvarsberedningen, gällande försvarsinriktningen 2021-2025, som kommer att landa på riksdagens bord i maj.

 

Försvarskonferens 2019

Dag ett av Försvarskonferensen

På måndagen öppnade Försvarsmaktsråd Skaraborg (FMRS) dörren till sin Försvarskonferens, som i år vuxit och flyttat in i Arena Skövde.
Efter välkomsthälsningen signerad överste Bengt Alexandersson, chef för Skaraborgs regemente och ordförande i FMRS, klev generalmajor Gunnar Karlsson, chefen för Must, och biträdande säkerhetspolischefen Charlotte von Essen upp på scenen för att prata om gråzonsproblematik och förklara hur och varför olika verksamheter kan drabbas av angrepp.
Innan lunchtimman var slagen hade även brigadgeneral Gabor Nagy, chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning, och Camilla Asp, avdelningschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, redogjort för hur samarbetet mellan militära och civila myndigheter fungerar, och hur dessa samarbeten måste utvecklas,
När lunchen var avklarad fick generalmajor Michael Claesson 15 minuter på sig att förklara vilken väg Försvarsmakten ska gå de kommande 15 åren.
Därefter ägnades eftermiddagen uteslutande åt de pågående statliga utredningarna ”Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel” och ”Sjukvården i kris och krig.
När de av regeringen utsedda utredarna Elisabeth Nilsson och Åsa Kullgren hade presenterat sina arbeten vidtog en workshop där konferensdeltagarna delades upp i olika grupper med uppgiften att förse utredarna med nya uppslag och förslag.
Innan dagen var slut presenterade grupperna sina snilleblixtar från scenen.

Försvarskonferens 2019

Webbsändning av Försvarskonferens 19

Om det är problem att spela upp webbsändningen finns den också här!

Försvarskonferens 2019

”Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygghet ” på konferensen

Försvarsmaktsråd Skaraborg är brett sammansatt av olika aktörer på den regionala arenan. Försvarskonferensen 2019 ger därför utredningen en unik möjlighet att diskutera behov, beroenden och samverkan mellan berörda aktörer i den regionala kontexten. Hur bör samverkan och effektiv planering mellan offentliga och privata aktörer utformas, för att säkerställa totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och krig? Vad måste till för att näringslivet ska ta fram kontinuitetsplanering och beredskapsplaner för höjd beredskap?

Läs mer