Underlag till samtalsgrupper

Samtalsgrupperna syftar till att utveckla kunnandet, ta del av andras erfarenheter, inspirera och bidra till inriktning av fortsatt arbete i den egna verksamheten samt att knyta nya kontakter. Ett konferensinternt syfte är också att de synpunkter och frågeställningar som identifieras i grupperna har en naturlig fortsättning under konferensen. Detta säkerställs genom en kort uppföljning i plenum av respektive grupps samtalsledare under konferensens andra dag, där det viktigaste medskicket varje grupp vill göra delges moderator och auditorium. Dessa medskick och/eller frågor förs sedan in i en paneldiskussion bestående av representanter för olika berörda verksamheter.
Intresserade konferensdeltagare kan med fördel ta del av bakgrundsmaterialet nedan samt botanisera bland de lästips som lämnas där.

Totalförsvarsplanering – nästa steg
Enligt lag är totalförsvar den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Det civila försvaret omfattar hela samhället och alla de funktioner som måste fungera även under krig. Det är alltså ingen egen organisation utan inkluderar all samhällsviktig verksamhet, dvs. statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Särskilt utpekade myndigheter har ansvar att vidta de förberedelser som krävs inför och vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter). Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Det senare innebär krig eller omedelbar risk för krig.
2015 startades totalförsvarsplaneringen upp igen, efter många års träda. De bevakningsansvariga myndigheterna gavs i uppdrag att redovisa sin planering vid händelse av krig och Försvarsmakten och MSB fick också i uppdrag att ta fram en grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret. Detta arbete har sedan dess redovisats i två rapporter.
Den senaste försvarsuppgörelsen innebär att det tillförs nya resurser för att bygga upp och stärka det civila försvaret. Från och med 2018 rör sig om över 400 miljoner kronor per år, sammanlagt 1,3 miljarder kronor 2018-20.
MSB har svarat på regeringens uppdrag att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting. Myndigheten föreslår att fokus under perioden 2018 till 2020 bör ligga på tre områden:

• Kompetenshöjning gällande totalförsvar.
• Stärkt säkerhetsskydd.
• Planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap.

Den planering som behöver göras kommer enligt MSB även att stärka krisberedskapen, men behöver ta höjd för krig och krigsfara.
Försvarsmakten ska med stöd av Försvarets materielverk påbörja planering för totalförsvar tillsammans med privata företag. Detta inbegriper även att teckna avtal eller ta fram föreskifter där detta är nödvändigt. Myndigheten ska även stödja länsstyrelserna i att ta fram regionala grundsyner.
Inom totalförsvarsplaneringen är krigsplacering av personal en konkret åtgärd som många organisationer har genomfört eller påbörjat. Ett annat aktuellt område handlar om säkra kommunikationer och ledningsplatser inom totalförsvaret, samt hantering av sekretessbelagd information. Vidare pågår förberedande övningsverksamhet inför totalförsvarsövning 2020.
Försvarsberedningen har anfört att det är ett problem att myndigheter som är viktiga för totalförsvaret har geografiska indelningar som vare sig stämmer överens med länens och länsstyrelsernas indelning eller med Försvarsmaktens militärregioner. När Indelningskommittén i vintras lämnade sitt betänkande föreslår de en gemensam regional indelning för tio statliga myndigheter, däribland Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. De myndigheter som föreslås ska följa en gemensam indelning i sex geografiska områden som omfattar följande län:

• Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland
• Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro
• Gotland, Stockholm
• Jönköping, Kalmar, Östergötland
• Halland, Västra Götaland
• Blekinge, Kronoberg, Skåne.

Regionförslaget motsvarar nuvarande sex sjukvårdsregioner (förutom Halland som är delat i nuvarande struktur.)
Regeringen har aviserat en utredning om ansvaret för ledning, samordning och ansvar inom det civila försvaret (såväl centralt, regionalt som lokalt). Den regionala ledningsnivån framstår således som föremål för omstöpning.
Rapport från Försvarshögskolan (reviderad nyutgåva): ”Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige” https://www.fhs.se/download/18.6a38ef72161c143eb77547c4/1520519250840/F%C3%B6ruts%C3%A4ttningar%20f%C3%B6r%20krisberedskap%20och%20totalf%C3%B6rsvar%20i%20Sverige%202018.pdf

Försvarsberedningens delrapport om totalförsvar (december 2017): ”Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025” http://www.regeringen.se/rattsdokument/ds-201766/

Indelningskommitténs slutbetänkande: ”Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå” (SOU 2018:10) http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2018/03/sou-201810/

FOI-rapport: ” Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik” https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI%20MEMO%206338

FOI-rapport: ”Spindeln i nätet – länsstyrelsernas arbete med civilt försvar och krisberedskap” https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R–4414–SE

FOI-rapport: ” Det civila försvarets utgångspunkt i krisberedskapen. En övergripande analys av förutsättningar och utmaningar.” https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R–4431–SE

Informationssäkerhet
Det sker en tydlig ökning av dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod. Bakomliggande aktörer är enskilda individer, organiserad brottslighet, terrorister och främmande makt. Informationssäkerhet innebär att skydda information utifrån krav på dess konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Det gäller alltifrån enskilda individer till privat och offentlig sektor.
Sårbarheter i informationssystem handlar inte enbart om information utan kan också påverka fysiska tillgångar. Skador på kritisk infrastruktur kan till exempel orsaka störningar som kan leda till allvarliga kriser och drabba till exempel de finansiella systemen, allmänhetens hälsa, den nationella säkerheten eller kombinationer av dessa. Allvarliga och upprepade störningar kan leda till förtroendekriser, som också kan sprida sig till fler sektorer, aktörer och tjänster.
Enligt Säkerhetspolisen ökar sårbarheterna i vårt samhälle, framför allt med digitaliseringen. Parallellt med detta har totalförsvarsplaneringen påbörjats, vilket innebär att fler aktörer måste hantera känslig information och därmed också måste skydda den.
Regeringen ger MSB i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten genomföra en nationell kampanj om informations- och cybersäkerhet, som ska innehålla konkreta tips på vad man kan göra för att skydda sig mot IT-intrång och ID-kapningar. Man kommer särskilt att rikta sig mot småföretagare för att informera om IT-relaterade risker. MSB kommer också att inrikta sig på att förbättra kommunernas informationssäkerhet, i samarbete med länsstyrelserna.
En stor utmaning inom området är kompetensförsörjningen. När skyddsnivån ska höjas, är det många verksamheter som försöker rekrytera eftertraktad personal och det gäller såväl privat näringsliv som myndigheter med ansvar inom området.

Samlingssida om informationssäkerhet på MSB:s hemsida: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Informationssakerhet/

FRA årsrapport för 2017: http://www.fra.se/snabblankar/nyheterochpress/nyhetsarkiv/nyheter/frasarsrapport2017.469.html

Påverkanskampanjer
”Med dagens säkerhetspolitiska läge är behovet av att identifiera, analysera och möta påverkanskampanjer centralt”, skriver Försvarsberedningen i sin senaste rapport.
Bland annat teknikutveckling och sociala medier har gjort det möjligt för främmande makt att bedriva påverkanskampanjer, ryktesspridning och desinformation på ett annat sätt än tidigare. Ansvariga myndigheter och regeringen hävdar att det bedrivs systematiskt i denna stund mot Sverige och andra länder och man mobiliserar inför valet 2018. Det går inte att utesluta att det svenska valet 2018 utsätts för påverkan av främmande makt. Ibland annat USA och Frankrike har försök till påverkan skett genom IT-attacker, falsk information och ryktesspridning. Riktat till lokala målgrupper har aktörer skapat konflikter och instabilitet.
Regeringen har meddelat att man avser tillskapa en myndighet med ansvar för det psykologiska försvaret.

Intervju om påverkanskampanjer med Mikael Tofvesson, chef för enheten för omvärld och beredskap vid MSB: https://www.msb.se/sv/Insats–beredskap/Psykologiskt-forsvar/MSB-och-psykologiskt-forsvar/MSB-utvecklar-det-psykologiska-forsvaret-/
Beskrivning av MSB:s arbete inför valet 2018: https://www.msb.se/sv/Insats–beredskap/Psykologiskt-forsvar/Valet-2018/

Plikt för kvinnor och män – kompetensförsörjning och samverkan på lokal nivå
Alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga. Det betyder att de, om det behövs, är skyldiga att delta i verksamhet som krävs för att förbereda Sverige för krig.
Personalförsörjning av det svenska försvaret bygger på ett system med både frivillighet och plikt. Skyldigheterna i lagen gäller lika för både kvinnor och män. Rekryteringsmyndigheten kallar totalförsvarspliktiga ungdomar till mönstring och skriver in de bäst lämpade till grundutbildning med värnplikt. TRM prövar också alla som ansöker frivilligt om prövning till grundutbildningen med värnplikt. Försvarsmakten ansvarar för utbildningen. Sedan i januari i år genomför ungdomar grundutbildning med värnplikt i Försvarsmakten, antalsmässigt rör det sig om cirka 4 000 individer.
Försvarsmakten måste fortsatt rekrytera individer som har eget intresse av att genomföra militär grundutbildning och vill fortsätta efteråt till anställning eller avtal med Försvarsmakten – eller utbildning till officer. Därav finns behov av att nå och informera ungdomar om möjligheterna inom det militära försvaret, inför att de fyller i sitt mönstringsunderlag och eventuellt genomför mönstring.
En annan aspekt av plikten och, som tendensen ser ut nu, ett ökat antal personer som genomför grundutbildningen, är att garnisonsorterna åter möter värnpliktiga – som nu är kvinnor och män på lika villkor.
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) ska se till att ingen person har mer än en krigsplacering, därför för TRM register över de som är krigsplacerade i Försvarsmakten, hemvärnet eller vid civila myndigheter och organisationer.
Man blir krigsplacerad efter att ha genomfört Försvarsmaktens militära grundutbildning och när man har tjänstgjort i Försvarsmakten. TRM ger stöd till de civila beredskapsorganisationerna, till exempel kommuner, landsting och myndigheter, om de har behov av att krigsplacera sin personal. De civila beredskapsorganisationerna beslutar själva om de ska krigsplacera sin personal. Om en individ är dubbelt krigsplacerad, är det upp till dessa att lösa ut i vilken krigsplacering individen ska kvarstå.

Information om totalförsvarsplikt och krigsplaceringar på TRM:s hemsida: http://www.rekryteringsmyndigheten.se/totalforsvarsplikten/

Intervju med TRM:s GD, Christina Malm, i Försvarsmaktsrådspodden: https://forsvarsmaktsrad.se/2018/03/08/forsvarsmaktsradspoden-avsnitt-5/