Utredningen om Hälso- och sjukvårdens beredskap (S2018:09)

Regeringen beslutade i augusti 2018 att tillsätta en utredning för att se över hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020. Åsa Kullgren är särskild utredare.

Bakgrunden till utredningen är bland annat den nationella säkerhetsstrategin från 2017 och det försvarspolitiska inriktningsbeslutet från 2015 vilket innebar en återupptagen planering för totalförsvaret, där hälso- och sjukvården ingår som en del av det civila försvaret. Den förändrade hotbilden mot Sverige ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdens beredskap. Det gäller såväl risken för terroristattentat och hälsohot som det förändrade omvärldsläget. Utredningar och myndighetsrapporter på senare år har bl.a. lyft behovet av att stärka traumavården, utveckla och förbättra samordningen mellan landstingen och på nationell nivå samordna utbildning och övning. Försvarsmaktens förväntan på stöd från den civila sjukvården har också ökat. För att möta de nya kraven om planering av totalförsvaret behöver arbetet med beredskapsfrågor förbättras inom hälso- och sjukvården.

Försvarsberedningen konstaterade i rapporten ”Motståndskraft” att en god krisberedskapsförmåga baseras på en väl fungerande ordinarie verksamhet som kan ta höjd för extra belastning. Planering, resurser och organisation som finns för den ordinarie krishanteringen bör utgöra grunden för den ytterligare planering som krävs för det civila försvaret. I stort är detta förmågor som finns i landstingen men även staten har ett ansvar för vissa specifika frågor. Privata aktörer spelar också en viktig roll, inte minst när det gäller försörjningsfrågor.

Utredningens uppdrag är bland annat att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas. Uppdraget omfattar både krisberedskap i ett generellt perspektiv och katastrofmedicinska aspekter. I arbetet behöver ansvar och samverkan mellan olika berörda aktörer belysas och analyseras. Behovet av utbildning och övning behöver ses över. Sjukvårdens beroende av förnödenheter av olika slag, särskilt läkemedel och medicintekniska produkter, behöver säkerställas genom att motståndskraften i hela kedjan från tillverkare till slutanvändare ökas. För totalförsvarets behov ska utredningen analysera, vidareutveckla och vid behov pröva ändamålsenligheten i de förslag och bedömningar som lämnas på området i Motståndskraft och beakta de förslag som finns kring regional organisation för det civila försvaret. Utredningen ska också analysera behoven av, och komma med förslag på, insatser för att ha en god beredskap mot smittsamma sjukdomar exempelvis genom förmåga till högisoleringsvård och förmåga att transportera högsmittsamma patienter. Avslutningsvis ska utredningen utarbeta en nationell färdplan för att beredskapen i hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fred och höjd beredskap.

Försvarsmaktsråd Skaraborg är brett sammansatt av olika aktörer på den regionala arenan. Försvarskonferensen 2019 ger därför utredningen en unik möjlighet att diskutera behov, beroenden och samverkan mellan berörda aktörer i den regionala kontexten. Hur borde samverkan kring hälso- och sjukvård vid allvarliga händelser i fred och höjd beredskap, fungera regionalt och lokalt och vad ligger i vägen för att vi kommer dit?  Hur kan hälso-  och sjukvården säkerställa leverans av varor och tjänster från privat sektor vid allvarliga händelser i fred och höjd beredskap?