Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygghet (Fö 2018:01)

Regeringen beslutade i juli 2018 att tillsätta en utredning för att föreslå åtgärder för näringslivets roll inom totalförsvaret samt för försörjningstrygghet i försvarsmaterielförsörjningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2019. Elisabeth Nilsson är särskild utredare.

Utredningens uppdrag är bland annat att lämna förslag om möjligheter för staten att såväl ställa krav på näringslivet som att öka dess incitament att beakta totalförsvarets behov i verksamheten. Förslagen ska ta ställning till vad som är en rimlig balanspunkt mellan näringslivets åtaganden och det offentligas ansvar. Vidare ska utredningen göra en analys av förutsättningarna för näringslivet att ta fram kontinuitetsplanering och beredskapsplaner för höjd beredskap. Ett näringslivsråd ska utredas. Vid utökade krav mot näringslivet ska Sveriges grundlag om egendomsskydd och näringsfrihet beaktas.

Utredningen ska lämna förslag om hur totalförsvarsviktiga företag vid höjd beredskap och ytterst i krig ska kunna leverera varor och tjänster enligt olika avtalsformer med staten och andra offentliga aktörer. Här kan det bl.a. handla om att återskapa ett system som fanns tidigare i Sverige med särskilda avtal för särskilda s.k. krigsviktiga företag. Det ska ske en juridisk analys om hur offentlig upphandling kan ske för totalförsvaret för en tid med höjd beredskap eller krig med hänsyn till svenska och EU-rättsliga regler om upphandling och konkurrens.

Slutligen är det utredningens uppdrag att lämna förslag om åtgärder för att stärka den försvarsmaterielrelaterade försörjningstryggheten, för såväl materiel som kompetens, över en längre tid och under olika internationella och nationella förhållanden, t.ex. internationella kriser och handelsstörningar. Förslagen ska omfatta sådana system, delsystem, insatsvaror och reservmateriel som krävs för att säkerställa nödvändig förmåga vid höjd beredskap och ytterst krig. Åtgärderna ska bl.a. beakta produktions- och lagringsförutsättningar för materielen.

En central aspekt av EU:s regelverk är art 346 EUF-fördraget, som ger medlemsstaterna möjlighet att göra undantag från EU:s regelverk och vidta åtgärder som de anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel. Konsekvenser av bl.a. EU-medlemskapet, mellanstatliga avtal och internationaliseringen, inklusive utländskt ägande av svenska företag, ska beaktas.

Försvarsmaktsråd Skaraborg är brett sammansatt av olika aktörer på den regionala arenan. Försvarskonferensen 2019 ger därför utredningen en unik möjlighet att diskutera behov, beroenden och samverkan mellan berörda aktörer i den regionala kontexten. Hur bör samverkan och effektiv planering mellan offentliga och privata aktörer utformas, för att säkerställa totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och krig? Vad måste till för att näringslivet ska ta fram kontinuitetsplanering och beredskapsplaner för höjd beredskap?