Nyheter

Försvarsmaktsrådspodden

Försvarsmaktsrådspodden, avsnitt 2

Det andra poddavsnittet handlar om relationen mellan det civila samhället och Försvarsmakten, särskilt vad gäller övningsverksamhet. Försvarsmaktsövning Aurora 17 skapade en våg av stöd och entusiasm runt om i Sverige, men kommer det stå sig när allt tyder på att övningsverksamheten kommer öka framöver och bli mer normaltillstånd än en stort uppmärksammad händelse, till exempel vad avser buller och andra behov?
I podden medverkar brigadgeneral Michael Nilsson, Försvarslogistikchef, som var övningsledare för markförbanden under Försvarsmaktsövning Aurora 17. Han börjar med att berätta lite vad som händer just nu inom logistikområdet och delger sedan sin bild av Aurora och kommande behov av övningsverksamhet, som påverkar till exempel privata markägare. Michael Nilsson påpekar att ökad övningsverksamhet snarare är en återgång till normalbilden, än något nytt, vilket även en annan gäst i podden, överste Dag Lidén, tar upp.

Dag Lidén, som alldeles nyligen har lämnat befattningen som chef för Livregementets husarer K 3 i Karlsborg för att bli stabschef vid arméstaben, summerar hur det är att vara chef över ett förband som har en så påtaglig närvaro och betydelse i en relativt liten kommun. Han sammanfattar fyra års samverkan med politiken i Karlsborg och de olika roller man har, inom ramen för ett gemensamt ”vi”.
Dag Lidén efterlyser mer av politiskt helhetsgrepp när det gäller nationellt stöd till förbandsorterna och säger att han kan förstå när man tittar bakåt i historien att kommunerna kan uppfatta Försvarsmakten som en ganska opålitlig partner.
Det civila perspektivet på saken ger Peter Lindroth (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlsborg. Han berättar hur beroende Karlsborg är av den militära verksamheten i kommunen, men också vilken balansgång det innebär mellan olika intressen och hur ensamt det ibland kan vara att stå i skottgluggen för kritik mot t.ex. skjutningar i Vättern, som ytterst är en följd av nationella beslut om vilken försvarsförmåga vi ska ha.

Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.

Försvarsmaktsrådspodden

Försvarsmaktsrådspodden, avsnitt 1

I det första poddavsnittet medverkar överste Mats Klintäng, chef för Försvarsmaktens Totalförsvarsfunktion. Han berättar om organisatoriska förändringar i Försvarsmaktens arbete med totalförsvarsplanering, hur det påverkar civila samarbetspartners och vad han anser är de viktigaste frågorna just nu. Tommy Åkesson, huvudsekreterare i Försvarsberedningen, berättar om arbetet inför den delrapport om civilt försvar som beredningen presenterar i december – samt varför han tycker arbetet på lokal nivå är avgörande för totalförsvarsförmågan. Från den lokala och regionala nivån medverkar överste Bengt Alexandersson, chef för Skaraborgs regemente tillika Militärregion Väst (MRV) och Leif Walterum (C ), kommunalråd i Skövde.

Bengt Alexandersson delar med sig av sina erfarenheter från pågående totalförsvarsarbete och samverkan med civila verksamheter. Han berättar bland annat om krigsplaceringar och Högre regional grundsyn – en viktig plattform som behandlar övergripande och principiella frågor mellan de fyra berörda länen och Militärregion Väst. Leif Walterum, som var drivande i att starta Försvarsmaktsråd Skaraborg för många år sedan, berättar om rådets arbete och totalförsvarsplanering utifrån det kommunala perspektivet, samt samarbetet med Försvarsmaktsrådets motsvarighet i norr, Regionalt samverkansforum i Norrbotten.

Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.

Försvarskonferens 2016

Försvarskonferens 2017 avslutad

Nu är Försvarskonferens 2017 genomförd. Två lyckade dagar som skapade goda diskussioner, erbjöd nya möten och kontaktskapande och många erfarenhetsutbyten.

Försvarsmaktsråd Skaraborg vill tacka alla som kom och gjorde konferensen så bra som den faktiskt blev tack vare det engagemang som visades från både deltagare och talare.

Om du inte kunde vara med eller vill lyssna igen på det som sades kan du ta del av webbsändningen i efterhand här: //play.fnf.nu/player/635-forsvarskonferens-2017?autoplay

Du kan också läsa om konferensen på Försvarsmaktens hemsida.

Vi inleder nu planeringen för nästa års konferens som preliminärt är satt till april 2018. Då fortsätter vi arbetet och diskussionerna kring totalförsvaret. Återigen ett stort tack och på återseende 2018.

Försvarskonferens 2016

Att bosätta sig där man jobbar

Under Försvarskonferensen i Skövde genomfördes ett antal workshops som genererade idéer, reflektioner och förslag på hur vi fortsatt ska arbeta med olika frågor inom olika områden. Sammanställningar från varje workshop publiceras här successivt under den kommande veckan. Om du som deltog har ytterligare synpunkter eller funderingar på innehållet i redovisningarna, eller av någon anledning vill komma i kontakt med Försvarsmaktsråd Skaraborg så hittar du kontaktuppgifter här.

 

Workshop: Hur kan samhället och försvarsmakten bidra till att soldater efter grundutbildningen väljer att bosätta sig på orten?

Kort bakgrund till de resonemang som fördes.
Försvarsmakten behöver i ökad grad attrahera soldater till sin utbildning och dessutom få dessa att vilja fortsätta sitt engagemang och bosätta sig på orten.

Samtidigt har kommuner och näringsliv rekryteringsbehov av ungefär samma målgrupp.

Hur kan vi dra nytta av varandra för att gemensamt stärka det lokala?

Workshopen leddes av Thomas Lundberg, chef för arbetsgrupp personalförsörjning vid Norrbottens regemente, I 19.

Vilken utgångspunkt/problemställning användes?

En uppdelning genomfördes,  där vi inledningsvis gruppvis diskuterade vad kan vi inom Försvarsmakten kan göra för att behålla våra soldater (1).

Därefter skiftade vi frågeställning till vad det övriga samhället (kommuner, landsting, näringsliv) kan göra för att öka viljan bland soldater att bosätta sig på orten (2).

Vad kom upp i våra resonemang?

1) Tidigt under utbildningsskedet bör samhället och orten visa upp vilka möjligheter till ex fritidssysselsättningar som finns. Detta för att ”plantera” ett frö hos rekryten om att efter grundutbildningen så kanske det finns förutsättningar för ett fortsatt liv och engagemang på orten.

Rekryten bör under grundutbildningen få kunskap om vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom Försvarsmakten. Att forma sin egen framtid tar tid och budskap måste få sjunka in. En sådan yrkesvägledning måste kontinuerligt fortgå.

När soldater börjar prata om att byta tjänstgöringsort så kan det bero på brist på information kring framtida möjligheter. Det är bättre att i slutänden släppa en soldat till annat förband än att vederbörande blir hindrad och kanske avslutar sin anställning.

Soldathemmens uppgifter och möjligheter är än viktigare nu när vi går mot betydligt längre utbildningstid. Just nu är det inte fullt ut  känt inom Försvarsmakten vilka möjligheter som faktiskt finns. Detta bör analyseras vidare på lokal nivå.

2) Kanalisering av mötesplatser, både via hemsidor motsvarande, men även fysiska sådana är viktigt. Där kan exempelvis tidvis anställda soldater och lokala företag få kännedom om varandra och i förlängningen stannar soldater kvar på orten.

Känslan av att kunna bygga en framtid på platsen är grundläggande.

Då måste möjligheter till detta skapas.

Initiativ där kommuner och näringsliv tar reda på vad rekryter/soldater önskar och vill ha är viktigt. Exempel på detta finns på flera platser, bland annat Boden. Behovet av samordning med soldathemmens verksamhet är tydlig.

Möjligheten till att ha en egen bostad på orten är viktig, ur flera aspekter. Det möjliggör en starkare koppling till orten. En förankring med fler kontakter med det civila är möjligt. Dessutom kan den omvända situationen med boende på logement under en längre tid medföra brist på egen tid och kontakt med familj och vänner. I det längre perspektivet kan det vara negativt ur ett behålla-perspektiv.

Detta är troligen en av de viktigaste punkterna  ur ett behålla-perspektiv!

Presentation av möjligheter till fortsatta studier kan vara av intresse både för soldater men även för medföljande. En framtid som ex tidvis anställd soldat kan mycket väl kombineras med studier.

Konkreta förslag

Inom Försvarsmakten måste en rad av ovanstående åtgärder planeras in i utbildningen. Tidigt i utbildningen bör möjligheter inom en rad områden lyftas fram, just som möjligheter för den enskilde. Bosättning, yrkesmöjligheter, bildande av familj.

Behovet är starkt men det syns inte ett direkt resultat.

Konkreta samarbeten mellan kommuner, näringsliv och försvarsmakten måste till. Där kan synergieffekter uppnås.

Detta gäller inte minst win-win situationer för företag och Försvarsmakten

Möjlighet till bostäder för soldaterna är en mycket viktig faktor. Svårt att lösa i vissa områden men en nyckelfaktor för att försvarsmakten skall kunna behålla sina soldater.

Sammanfattning

Från RSF Norrbotten tackar vi FM-konferensen att fokus på dessa viktiga frågor sattes.

En väldigt bra workshop där deltagandet var spritt med representanter från försvarsmakten, kommuner, näringsliv, en rad organisationer. Just bredden i sådana här evenemang är avgörande för ett aktivt deltagande.

Försvarskonferens 2016

Kompetensförsörjning – Rekrytera tillsammans

Under Försvarskonferensen i Skövde genomfördes ett antal workshops som genererade idéer, reflektioner och förslag på hur vi fortsatt ska arbeta med olika frågor inom olika områden. Sammanställningar från varje workshop publiceras här successivt under den kommande veckan. Om du som deltog har ytterligare synpunkter eller funderingar på innehållet i redovisningarna, eller av någon anledning vill komma i kontakt med Försvarsmaktsråd Skaraborg så hittar du kontaktuppgifter här.

Kompetensförsörjning – Rekrytera tillsammans

I den här workshopen diskuterades kompetensförsörjning med fokus på samarbeten mellan Försvarsmakten och andra arbetsgivare med målsättningen att utveckla goda idéer till konkreta aktiviteter och samarbetsformer. Den leddes av Mia Jungefors och Jonas Wannberg, HR-strateger vid Försvarsmaktens Högkvarter/Arbetsgivarrelationer och ca 25 personer från olika förband, företag och kommuner deltog. Därtill fyra soldater från förbanden i Skaraborg.

Workshopen inleddes med en kortare presentation som innehöll information och inspiration kopplade till workshopens rubrik.

Inledning/Presentation

Mia Jungefors inledde med hur Arbetsgivarrelationer arbetar där bland annat arbetsgivaträffar presenterades som en del i nya grundutbildningsreglementet.

Efter Mia redovisade Jack på IBM, piloten för Smarter employment och pratade om hur IBM ser på sitt samarbete med Försvarsmakten och vad deras organisation tjänar på detta, i kombination med individens och Försvarsmaktens nytta av ett sådant kompetensmässigt utbyte som det innebär att arbeta inom olika organisationer. Det som IBM som partnerföretag skicka med Försvarsmakten i kommande samarbete sammanfattades i följande punkter:

  • Paketera, validera/följ upp och marknadsför konceptet soldat även inom Försvarsmakten.
  • En partner behöver inventera både mjuka och hårda kompetenser. Kravprofilen från arbetsgivaren behöver uppdateras för att granska sitt eget behov. Vad behöver vi? Vad är måste och vad är bra om…? Kan mjuka värden lyftas upp mer än rena yrkeskompetenser som certifikat och yrkesutbildningar?
  • Arbetsgivaren måste göra grundarbetet för att se på sina kravprofiler. Vad behöver de och varför fastnar de i vissa utbildningskrav m.m. och inte ser till de mjuka egenskaperna som i slutändan är avgörande.

Allmän diskussion om erbjudandepaketering och utmaningarna med detta område

Det framkom att Försvarsmakten måste vara tydlig med de interna möjligheter som tydligt framhävdes som många under workshopen.

Vad finns för idéer om samarbeten?

  • Försvarets Materielverk, FMV berättar att de har behovet av denna kompetens.
  • Hur många kommuner finns som partners idag? Grundegenskaperna är viktiga för kommuner som arbetsgivare. Även en viktig signaleffekt om kommuner visar näringslivet att de rekryterar militär kompetens till sina arbetsplatser. ”Typiskt en sån aktör som tar ett samhällsansvar”.
  • FMV ser många kompetenser som de behöver
  • FMV ser också möjligheten att samarbeta inom sjukvårdsspåret. När FMV har test och försök så behöver de sjukvårdskompetens.

 

Samarbeten mellan Försvarsmakten som arbetsgivare och utbildningsinstanser kan fungera som ett trepartssamarbete. Detta är en framgångsfaktor om branschen, att utbildaren och Försvarsmakten hittar samarbetsytor och gemensamt löser behovet för individen.

Säkerhetsbranschen och Polisen är en identifierad målgrupp för Försvarsmaktens soldater. Livserfarenhet i kombination med erfarenhet från arbetslivet bör vara meriterande när man söker till polishögskolan. I Försvarsmakten har individen en beprövad och betygssatt erfarenhet som lämpar sig för denna typ av arbeten.

Handels och säljbranschen är en bransch som endast söker mjuka värden. Detta är en bransch att fokusera erbjudanden på.

Ett problem som gruppen pratade om var att det är svårt att beskriva vad soldatyrket innebär. Bredden av alla befattningar gör det svårt att beskriva. Här kan Försvarsmakten arbeta mer med storytelling och att utveckla det erbjudande som myndigheten har genom att angripa kommunikationen på ett annat sätt, och fördelaktligen redan i attraktionsfasen.

 

En viktig aspekt att kommunicera är även skillnaden på en soldat som jobbat inom yrket på heltid, och en som tjänstgör tidvis. Viktigt att kommunicera detta rätt. Ett förslag i gruppen var att skapa en ”Yrkesexamen” som ger en status där en kontinuerligt tjänstgörande soldat med sex års utbildning ger ett starkt värde för den civila arbetsgivaren. Detta bör beskrivas som dubbla examina:

  1. De militära kunskaperna
  2. De yrkesspecifika kunskaperna samt ”soft skills”.

 

Övriga förslag och synpunkter som kom fram:

  • Försvarsmakten bör ställa tydligare krav på samarbetspartners att i platsannonsen efterfråga militär erfarenhet.
  • I Skövde pågår ett samarbete med högskolan där man anpassat utbildningen för soldatyrket kopplat till studietakt.
  • Kommunen kan samla sina chefer där Försvarsmakten kan informera om vad de får om de anställer någon från FM.

Bearbetning av tre konkreta pågående paketeringar.

Försvarsmakten provar ett kompetensförslag på samarbete som Lernia har föreslagit. Idén är att Lernia och Försvarsmakten inventerar de tidvis tjänstgörande soldaterna inom logistik på Skaraborgs regemente och erbjuder riktade erbjudanden mot dessa.
Alternativ till ovan är:

  • använda de kommunala utbildningsinstanserna/lärcentra som tex lärokällan i Ronneby kan skräddarsy viss utbildning för ett branschbehov på lokalnivå. Detta drivs av kommunerna.
  • Yrkeslivsinriktad utbildning oavsett utbildningsnivå. Svårt att validera erfarenhet men om man kan följa en viss utbildningsplan ”på stan” när man praktiserar sin yrkesroll så får man ”certifikatet”
  • Växeltjänstgöring inom specifika yrkesområden är en framgångsfaktor både för individen, Försvarsmakten och den andra arbetsgivaren. Men kraven på alla parter måste vara tydliga för att inte skapa ett förtidigt avhopp från Försvarsmakten.
  • Inventeringen ibland soldaterna bör ske. Ex finns många akademiskt utbildade soldater som har en dubbelkompetens. Samt flertalet soldater med annan relevant utbildning civilt.

Kommuner, vad kan de erbjuda?

  • Kända rekryteringsutmaningar i kommunen: undersköterskor, sjuksköterskor, skolvärden, socialsekreterare mfl.

Hur kan vi öka erbjudandet? Kommunerna i Skaraborg jobbar mycket med detta just nu. Här bjuds Försvarsmakten in för dialog.

  • Kommunerna kan skapa ”prova-på-jobb” med visstidsanställning. För att få tillvidare behöver man sedan gå utbildning.

 

Military work presenterar planer på ett traineeprogram på 3 år där man går en månads utbildning per år inom en bristbransch med målet att bli förstalinjechef i en ”bluecollarroll”. Detta program ska också kunna ge förutsättningar för en soldat att bli gruppchef.

Fortsatt diskussion om erbjudanden

Har Försvarsmakten jobbat med att erbjuda en gruppchef att antingen valideras mot en civil utbildning? Akademiska poäng eller ge meritpoäng till en skola vore bra. Att möjliggöra för att tydliggöra en resa mot att bli lärare eller liknande i utbildningsrollen ses som attraktivt.

Sammanhållen karriärplanering: Detta viktigt att den kontinuerligt följs upp. Tidigare har karriärplaneringen varit uppdelad och haft en dålig röd tråd. Måste bli en tydlig röd tråd. Detta är ett viktigt och bra redskap som hjälper individen om det fungerar rätt.

En erfarenhet från ett av förbanden är också att alla dessa erbjudanden skapar förvirring bland kontinuerligt tjänstgörande soldater. En tidig påverkan har skapat en situation att människor drar i förtid.

 

Här avslutades workshopen.

Försvarskonferens 2016

Totalförsvarsplanering – en bra grund

Under Försvarskonferensen i Skövde genomfördes ett antal workshops som genererade idéer, reflektioner och förslag på hur vi fortsatt ska arbeta med olika frågor inom olika områden. Sammanställningar från varje workshop publiceras här successivt under den kommande veckan. Om du som deltog har ytterligare synpunkter eller funderingar på innehållet i redovisningarna, eller av någon anledning vill komma i kontakt med Försvarsmaktsråd Skaraborg så hittar du kontaktuppgifter här.

Workshop: Att starta ett försvarsmaktsråd – utmaningar och erfarenheter

Försvarsmaktsråd-Nationell samverkan och erfarenhetsutbyte

Sammanfattning

Formen att arbeta i nätverk kräver att samtliga i nätverket endast deltar för att det finns en tydlig effekt av att delta. Det är därför viktigt för Förband, kommuner, landsting m.fl. att tydliggöra vad samverkan syftar till. Detta varierar lokalt och kan därför inte styras centralt i Försvarsmakten (FM).

Effekter från arbetet lokalt och centralt måste däremot samordnas och omhändertas gemensamt, här har centralt Försvarsmaktsråd en tydlig roll.

Vid workshopen, som var en sammanslagning mellan ovan, deltog:

Representanter från: Försvarsmaktsråd Halland, Försvarsmaktsråd Skaraborg, Centralt Försvarsmaktsråd (HKV Arbetsgivarrelationer), Regeringens personalförsörjningsutredning, LED R, Livgardet, Helikopterflottiljen, FMTS, Gottlands region, P 4 (18.stridsgruppen), Military Works

Kort bakgrund

Lokala, regionala och ett centralt Försvarsmaktsråd har växt fram. Alla bygger på nätverks principen. Förutsättningarna för de olika råden skiljer sig utgående från både de lokala förhållanden rörande hur stor arbetsgivare FM är samt var initiativet att driva rådet kommer ifrån.

Utgångspunkt

De regionala och lokala råden bildar ett nätverk. Framförallt på grund av att råden är i nätverksform med bland annat självstyrande kommuner ingående. Hur förhåller sig detta till försvarsmaktens hierarkiska organisation kopplat till personalförsörjning?

Här diskuterades hur vi kan ta tillvara det centrala rådets arbete lokalt och regionalt samt hur det centrala rådet kan driva frågor som uppkommer lokalt och regionalt.

Diskussionen utgick även ifrån hur råd som bildas idag ska hitta mål för rådens arbete samt hur dessa bör organiseras.

Resonemang

Inledningsvis redovisade deltagande råd (etablerade och mindre etablerade) läget vid respektive råd. Det centrala rådet inledde och redovisade det arbete som görs med att etablera kontakter med centrala aktörer såsom Sveriges kommuner och Landsting (SKL), samt privata aktörer som Military Works mfl.

Med undantag för Försvarsmaktsråd Skaraborg är landshövdingen ordförande/samankallande. I Skaraborg är Försvarsmakten sammankallande och ordförande i rådet.

En slutsats som dras är att etablerade råd efterhand övergår till att ingå i ett antal nätverk och där kunna driva fokusfrågor medan mindre etablerade råd behöver arbeta i arbetsgrupper och själva kalla aktörer till möten.

Merparten av deltagarna var överens om att rådens huvudsyfte är att skapa förutsättningar för Försvarsmakten att rekrytera rätt personal och därmed få fungerande krigsförband som kan lösa Försvarsmaktens uppgifter. Förutsättningarna för detta ändrar sig över tid då att förband fylls upp med soldater ur de olika kategorier som nu finns (GSS K, GSS T, och GSS P).

Det behövs tydligare kopplingar mellan centralt tecknade avtal och praktiskt arbete lokalt, hos förband, kommuner och andra aktörer.

Flera deltagare ser att bemanning av totalförsvaret kommer at vara en eller kanske den viktigaste frågan för råden i framtiden.

Konkreta förslag

För att få effekt av de avtal som skrivs centralt och för att de lokala/regionala rådens arbete skall tillvaratas centralt och mellan råden ska centralt råd kalla Försvarsmaktens representanter för regelbundna samordningsmöten. Försvarsmaktens representanter ansvarar sedan för att kommunicera resultaten i sina respektive råd/nätverk.

 

Försvarskonferens 2016

Vi försvarar Sverige tillsammans

Totalförsvaret. Rekrytering. Möjligheter. Utmaningar. Det finns mycket att diskutera och höga ambitioner när man samlar representanter från Försvarsmakten, andra myndigheter, kommuner, näringsliv med flera på ett och samma ställe och ger dem tid, utrymme och komplexa frågeställningar att resonera kring.

160418_Försvarskonferens 2016 mingel_carjoh15.jpg

Många besökare vid årets Försvarskonferens.

Den årliga Försvarskonferensen i Skövde har avslutats. Under två dagar har deltagarna vridit och vänt på stora frågeställningar som rör vårt försvar, rekrytering av rätt personer till rätt yrken och framtidens utmaningar och möjligheter kring utvecklade samarbeten och begreppet totalförsvar. Stora frågor som kräver konkreta lösningar och detaljerade kunskaper. Och att alla är med och hjälps åt.

– Vi ska försvara Sverige tillsammans. Försvarsmakt, polis, kommuner, länsstyrelser och alla andra aktörer, vi har alla en roll att spela och vi kommer också att öva tillsammans för att kunna göra det, sa Fredrik Ståhlberg, ordförande i Försvarsmaktsråd Skaraborg som stod som värdar för konferensen. När det gäller personalförsörjning finns många möjligheter att samarbeta och hitta lösningar för att sprida kompetenser mellan oss.

Hur rätt personer hamnar på rätt plats vid rätt tid är en intressant fråga som kan komma att kräva nya sätt att tänka kring rekrytering. Vad behöver Försvarsmakten och samhället i stort och vad vill individen ha? Hur hanterar vi personalförsörjning kring totalförsvaret när vi jobbar vidare med utvecklingen av vårt nationella försvar? Allt detta fick ta stor plats och gav många nöjda besökare som fått mycket att fundera vidare på i sin vardag.

– Nu fortsätter vi att gå från resonemang till handling. Hur ska vi omsätta alla dessa bra tankar till verklighet och hur bygger vi vidare på det som vi redan gjort? Nu jobbar vi vidare med de här frågorna i alla forum som finns tillgängliga, för att vid nästa års konferens kunna ta ytterligare steg framåt tillsammans, sa Fredrik Ståhlberg.

Balans och nationellt försvar

Konferensen besöktes även av försvarsminister Peter Hultqvist, som också berörde vikten av att se vårt försvar som ett samarbete både inom Sverige och med andra nationer.

160418_Försvarskonferens 2016 Peter Hultqvist_carjoh15.jpg

– Säkerhetspolitik handlar om att se att allt hänger ihop som en helhet och det är så vi måste hantera våra gemensamma frågor, sa försvarsministern. Den nationella förmågan och det internationella samarbetet är en dubbelbottnad strategi, där båda delarna är oerhört väsentliga men där vårt nationella försvar är en prioritet och samarbete är en nödvändighet för att få helheten att fungera. Det är oerhört viktigt att förstå det och att belysa det.

Det här var den fjärde gången Försvarsmaktsråd Skaraborg anordnade Försvarskonferensen i Skövde. Hela konferensen webbsändes, och om man vill ta del av delar eller helheten i efterhand så finns den att se här.