Försvarskonferens 2016, Försvarsmaktsrådspodden, Okategoriserade

Försvarsmaktsrådspodden, avsnitt 4

Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen är avslutad. Försvarsberedningens totalförsvarsrapport, som lämnades till regeringen strax innan jul och som vi har behandlat i tidigare avsnitt, stod på olika sätt i fokus under konferensen. Nya besked kom från regeringen i ett antal frågor som rör totalförsvaret. I detta avsnitt fokuserar vi på vad som, utifrån överenskommelsen i Försvarsberedningen mellan riksdagens partier, är på gång kring den regionala ledningsnivån.

Försvarsberedningens uppfattning är bland annat att större områden på regional nivå skulle gynna samordningen och ledningen av den civila delen av totalförsvaret och föreslår att de 21 länen bildar ett antal större geografiska civilområden med en av landshövdingarna som civilbefälhavare. Beredningen tycker också att dagens indelning i fyra militärregioner inte motsvarar de behov det civila och militära försvaret har av territoriell indelning.

Under konferensen meddelade regeringen att man avser gå vidare med detta. En utredning är att vänta. Om bland annat detta talar Försvarsberedningens ordförande, Björn von Sydow (S) och Nils Svartz, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Björn von Sydow berättar om bakgrunden till Försvarsberedningens förslag om den regionala ledningsnivån och han berättar också om utgångspunkterna för nästa steg i beredningens arbete och hur man, med början kommande veckor, nu tar sig an arbetet med de militära frågorna. Han lyfter bland annat att det kan vara aktuellt att titta på frågan om huruvida anslagen till Försvarsmakten bör vara konstruerade på något annat sätt, samt att det finns skäl att granska balansen mellan uppgift och resurser.

Nils Svartz berättar om sina viktigaste budskap till konferensdeltagarna och ger några medskick inför översynen av den regionala ledningsnivån. Han bedömer att Försvarsberedningens förslag om en högre regional nivå skulle kunna leda till en mer kraftfull ledning, vilket vi skulle ha nytta av när det gäller krishantering också. ”Vi har behov av en sömlös övergång mellan fred, gråzon och krig”, säger Nils Svartz, som även kommer in på MSB:s föreslagna nya roll.

I podden medverkar även Peter Molin, länsråd vid Länsstyrelsen Gotlands län och Ola Slettenmark, samordningschef för Samverkan Stockholmsregionen.

Peter Molin berättar om anledningen till att Gotland åter är i fokus och om hur man arbetar intensivt med det totalförsvarsprojektet som etableras på ön – en organisation som ska vara övad till 2020. Projektet ska kunna vara en modell för övriga landet och han berättar hur arbetet bedrivs för att det ska kunna vara just det. Molin framhåller även vikten av att på den regionala nivån kunna samordna sektorsinsatserna samt samverkan med näringslivet som helt centralt i arbetet med att kunna stödja Försvarsmakten.

Ola Slettenmark reflekterar över Försvarsberedningens rapport och berättar vad han tycker man ska ha med sig in i kommande utredning om den regionala ledningsnivån, till exempel att man ska ta hänsyn till regionala olikheter, men inte rädas en enhetlig modell. Slettenmark berättar vad Samverkan Stockholmsregionen har pågång under våren och betonar att det gäller att ta ett helhetsgrepp från vardag till höjd beredskap och krig.

Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.

 

Försvarsmaktsrådspodden

Försvarsmaktsrådspodden, avsnitt 3

Tommy Åkesson, Försvarsberedningens huvudsekreterare

Igår, den 20 december 2017, överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 (Ds 2017:66) till försvarsminister Peter Hultqvist (S). I det tredje poddavsnittet berättar Försvarsberedningens huvudsekreterare, Tommy Åkesson, om rapportens innehåll.

  • Kriget är det nya, säger Tommy Åkesson och syftar på att totalförsvaret nu ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.

Försvarsberedningens förslag medför att nuvarande försvarspolitiska inriktning, som gör gällande att det civila försvaret ska bygga på krisberedskapen, kompletteras med åtgärder för de specifika krav som ett krig ställer.

I poddavsnittet redogör Tommy Åkesson för beredningens förslag och resonemang inom ett antal viktiga områden. Det gäller bland annat sektorsansvar, den regionala ledningen och civilbefälhavare, civilplikt, näringslivets roll i totalförsvaret, behov av utvecklad förmåga hos kommuner och landsting/regioner att leda verksamheten vid höjd beredskap och krig samt vid situationer med en gråzonsproblematik, samt ett antal utredningar som föreslås t.ex. gällande utökat mandat för MSB och hur det psykologiska försvaret bör organiseras.

Utgångspunkten för planeringen och grunden för totalförsvarets samlade förmåga ska vara förmåga att motstå allvarliga störningar i samhällets funktionalitet under tre månader samt krig under del av denna tid. Civilpersoner bör förbereda sig för att klara sig själva under en vecka, det vill säga längre tid än de 72 timmar som hittills har varit rekommendationen.

Intervjuerna i Försvarsmaktsrådspodden genomförs av Annika Nordgren Christensen, som är försvarspolitisk expert och moderator under Försvarskonferens 2018.

Försvarsberedningens rapport finns att läsa på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/4aff5f/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/ds-2017-66-motstandskraft-inriktningen-av-totalforsvaret-och-utformningen-av-det-civila-forsvaret-2021-2025.pdf